|
990904-990906 Edinburgh 990904 04.00 Buss till Kastrup, mellanlandning i Birmingham, Edinburgh vid lunchtid. Vi åkte till The Beverley med flygbussen.
Hotellet The Beverley låg ett par kilometer utanför centrum och vi hade bokat plats där via den utmärkta sajten Smoothhound på Internet. Hotellets trevliga föreståndare som hette Judy hälsade oss välkomna och tipsade om avslutningsfyrverkeriet som skulle vara på kvällen. Vi gick till
kvarterspuben Roseburn. Månadens malt för £1.50 var Highland Park eller
GlenMorangie, vi valde Highland Park. God! Vi drack även Caledonian Ale, lite
för varma men ok. Vi gick sedan in till stan, förbi Alexander Graham Bells hus
till pubgatan Rosestreet. Där åt vi kycklingburgare och drack Spitfire, Calders
och Carlsberg (ja, Arne var inte mycket för brittisk Ale) på Scotts. Vädret var strålande och vi satt och njöt på uteserveringen. Vi gick sedan en tur på stan, kollade in det fantastiska slottet mit i staden och whiskymuseet som dock var stängt för dagen.
Efter att ha
tagit bussen hem för att vila ett par timmar åkte vi in igen på kvällen. och åt
på en Indisk restaurang, starkt, gott och mycket. Vi fick leta ett tag efter en
pub där det gick att komma in. Det var stora folkmassor i rörelse i staden pga.
det var sista dagen på festivalen. Vi hittade till sist en liten pub där vi
kunde få Laphroig och några öl. Vi såg sedan det fantastiska avslutnings-
fyrverkeriet som Bank of Scotland bjöd på. Fyrverkeriet avfyrades med
slottet som kuliss vilket gav en ytterliggare en dimension. Inte minst var
"rinnande" fyrverkeri över slottsmurarna häftigt.
Det varade i 45 minuter och minst fem gånger trodde vi att det var avslutningsknallarna och var på väg att gå, mäktigt! Edinburgh 990905 Vi hade bokat bilen via Internet hos Woods Car Rental och vi var lite oroliga att något kunde gå snett men klockan 10.00 levererades bilen som planerat. Det var en Mercedesbuss och den verkade bra och bekväm.
Dessvärre gick fjädringen bak sönder ganska snabbt vilket medförde en ganska skumpig färd emellanåt. Bilen kändes dessutom ganska "smäckig" och Mercedes anseende sjönk.
Vi styrde kosan mot Pencaitland och West Saltan ett par mil utanför Edinburgh för att besöka det första destilleriet Glenkinchie. Vi fick se en mycket påkostad utställning och vi fick en intressant rundtur av Jane.
Turen avslutades med en mycket bra provning där vi förutom Glenkinchie
även fick möjlighet att prova lite ovanligare sorter från en välfylld bar. Vi
smakade Clynelich 14 år och Caol Ila 15-årig, mycket goda båda två. Åter i
Edinburgh gick vi till turistbyrån för att boka rum på Islay. Vi fick tre rum
hos Mr&Mrs Kent strax utanför Port Ellen. På Scotch whisky herritage center på Royal mile bredvid slottet gick vi en rundtur för att se historien om whisky. Vi fick en dram J&B, ingen höjdare. Det var däremot butiken som hade ett stort urval av whisky och souvenirer till hyfsade priser. Vi försökte gå in på slottet med det var stängt så vi fick nöja oss med att titta på tatoo planen utanför. Vi kollade in en av de större whiskyaffärerna som också ligger på Royal mile en bit mot parlamentet. Där fanns många intressanta flaskor, bland annat Port Ellen för £28 per halvflaska. Vi var sugna men valde att avvakta Islay.
Efter en kort paus på hotellet gick vi ner på Roseburn för en
dram. Det
blev en Macallan, Tennents lager och Indian pale ale. Bussen mot stan igen.
Efter mycket letande efter en öppen restaurant stannade vi hos Dirty Dicks för
steak pie i whisky souce. Smakade ungefär som kalops. En god pint till gjorde
det till en utmärkt måltid. En kul grej hittade vi på toaletten i form av
kondomer med whiskysmak (!). |
Vi hade tidigare spanat in en pub med över hundra sorters maltwhisky, nu styrde vi kosan dit. Det första vi såg var att de hade Port Ellen 1980, Yes! Den måste provas, vi var beredda på ett ganska häftigt pris men £10 fick oss ändå att rycka till. Det visade sig dock vara priset för alla fem, fantastiskt Port Ellen för £2. Dessutom var pubens dram på närmre 4 cl. Vi var tvungna att fira detta med en Springbank, även denna till det facila priset av £2 per dram.
. Från Edinburgh till Islay 990906 Vi packar bilen och äter frukost kl. 08.00.
Båten till Islay gick från Kennacraig kl. 10.50 och vi skulle vara på plats
10.20. Vi hade fått uppgifter att sträckan skulle ta allt ifrån 2,5 timme till
4 timmar. Vi räknade med 4 timmar men kom iväg lite sent så vi klarade det nätt
och jämnt, drygt 3,5 tog det. Båtfärden på 2 timmar var helt ok. Efter en fish
and chips blev det en Talisker och en Glengoyne i baren för £1.70 per styck.
Vi ringde Bunnahabhain från båten för att försöka boka en visning. Det var dock för sent när vi kom fram sa de. Vi provade att köra till Caol Ila som låg strax intill Port Askaig där båten lade till. Där var tyvärr stängt så vi kunde bara ta några klassiska bilder och köra vidare.
Efter en kort sträcka fanns skylten mot Bunnahabhain, vi valde att köra ner för att ta en titt på destilleriet. En lång och mycket smal väg ledde dit. Efter att ha smugit runt ett tag och smygfotat brännarna fick vi tipset att gå upp på kontoret för att boka en visning.
Till vår stora glädje träffade vi en "still man" som var på gott humör och gärna visade oss sitt destilleri.
Bunnahabhain är en lätt whisky för att komma från Islay och det beror främst på att vattnet hämtas direkt från en källa utan att det har gått igenom torven som ger en kraftig röksmak. De beställer även ganska lätt rökad malt från Port Ellens mälteri. Efter en mycket trevlig men ibland ganska svårförståelig tur, där vi bland annat fick prova Bunnahabhain 1984 direkt från fatet, får vi varsin dram och köper några prylar i shopen.
Förste whiskyn köps här av Jerker. Vi börjar så smått förstå hur processen fungerar och vad som skiljer de olika typerna åt.
Vi stannar till i Bowmore där vi träffar en mycket trevlig dam som beklagar att inga fler turer gåt idag men att vi är mycket välkomna imorgon. Hon rekommenderar Lochside Hotel som har över 400 sorters maltwhisky i baren.
Nu är det dags att hitta T...(hmm vad var det nu) som gården heter där vi skall bo. Adressen är till vänster efter telefonkiosken, vilket visar sig vara en perfekt beskrivning. Mr and Mrs Kent visade sig vara ett mycket trevligt par som omedelbart bokar in oss till tre visningar Laphroig, Lagavulin och Ardbeg. Vi börjar redan längta till morgondagen. Port Ellen visar sig tyvärr vara en by på dekis. De två hotellen är stängda och ingen restaurang finns kvar, mycket tråkigt. Vi går till puben Ardview och blir genast bättre till mods när vi upptäcker Port Ellen '75. Vi beställer en dram och en öl och sätter oss och njuter.
Vi frågade på puben efter någonstans att äta och får info om en tennisklubb som serverar mat. Maten var ingen höjdare, direkt från frysen till micran... Den mättade i alla fall och colan gick också ner..... När vi kom tillbaka till huset tipsade Mr Kent oss om att det var välkomsttillställning på Laphroig.
Vi åkte dit och fick se och höra gaelisk sång och dans, en fantastisk
säckpipespelare med en speciell typ av säckpipa. Det visades även mycket vackra
bilder från Islay. Pricken över i var naturligtvis den goda whiskyn från
Laphroig. På vägen hem stannade vi till på puben och provade även den 15-åriga
Laphriog innan det var dags för sängen. |
